Familjemiddag

Sådärja!

Jag överlevde middagen, med vissa mellanlandningar i min säng emellan målen. Och äckligt gott var det som vanligt. Tråkigt bara att jag äter portioner stora som tennisbollar nuförtiden då jag inte haft aptit de senaste dagarna men det kommer nog.

Farmor, farfar, malin och Peter(pappas kusin) var här och dinerade. När jag blir stor hoppas jag att jag hittar någon som jag verkligen kan dela livet med. Detta kommer jag då att tänka på i och med att farfar o farmor är så förfärligt söta... De sitter o pratar i stora rummet till sent på kvällarna och myser omkring o reser. Visserligen så utövar farmor något slags diktatorskap över vad farfar får äta, vad han tycker om och inte tycker och och vad han får och inte får göra.
Idag kom vi in på en disskution om huruvida man samlar på sig mycket prylar eller inte. Farmor är typexemplet på pedant, ni vet en sån som har var sak på sin plats, en sån som har en ihopvikt fruktansvärt ren handduk liggandes(?) på handfatet och som sprungit efter farfar med disktrasan jämt. Och farfar är en söt man som av en kvinna här i dalby utsetts till Dalbys snyggaste man (näst efter sin egen man självfallet) som är svag för sötsaker och som skrattar lite nervöst. Men dom tycker verkligen om varandra.

Nåväl angående denna disskution så blev farfar lite förvildad av sig (han blir ALDRIG arg) och utropade efter ett tag
"men förihelvette det kan jag väll bestämma själv jag är ju trots allt tre år äldre än dig!"
Haha åå mina små panchisfarföräldrar åh vad jag tycker om er!

/Elin

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0